2022-08-15

Studieresa 2022 för personal och styrelse

Morgonen den 8 augusti gav vi oss iväg med buss mot Stockholm för vidare färd med båt till Tallin.

På morgonen den nionde väntade en ny buss på oss i Tallin, som förde oss till Haapsalu.

Tallin sett från bilfärjan från Stockholm

Haapsalu slott

Ilon Wiklandmuseet

I Haapsalu besökte vi Ilon Wiklandmuseet. De flesta känner till att många av Astrid Lindgrens böcker illustrerades av Ilon Wikland, som växte upp i Haapsalu. Men hon illustrerade även Tove Janssons böcker om Mumintrollen. På museet fick vi ta del av illustrationerna av flera av Astrid Lindgrens böcker, som ju har översatts till en mängd språk och spridits över hela världen.

 

Järnvägsstationen i Haapsalu.

Under Tsartiden Haapsalu var en populär bad och rekreationsort. Järnvägsstationen byggdes under åren 1903 till 1905. Den byggdes på ett sätt så Tsaren med hela hans entourage skulle kunna ta sig torrskodda från tåget till centralbyggnaden i händelse av dåligt väder. Vid den tiden fanns ingen gång genom tågvagnarna, utan varje tågkupé hade en separat dörr ut mot perrongen. Därför krävdes en 216 meter lång perrong. Passagerartåg trafikerade stationen under åren 1904 till 1995. Idag finns ett järnvägs och kommunikationsmuseum inrymt i lokalerna.

Den 216 meter långa perrongen på järnvägsstationen i Haapsalu

Aibolandmuseet

På Ormsö mellan Dagö och fastlandet har funnits en Svenskkoloni. Lars Werner berättade för oss om att anledningen var att Mälardalen till viss del var överbefolkat vid 1000 till 1100- talen, vilket medförde att flera rörde sig öster ut till de Estniska öarna. På slutet av 1100-talet gjorde vikingar från Ösel förfärliga räder. Det drabbade bland annat i Blekinge, framför allt på Lister. Biskop Anselm i Lund arrangerade ett korståg till Estland för att kristna Esterna. En förflyttning av kristna behövdes. Korståg från Skåne, Blekinge och Öland arrangeras till Ormsö. Ölänningar förflyttas dit för att permanenta kristendomen. Det innebar att fem byar söder om Grankullvik utplånades då befolkningen förflyttades till Ormsö. Det är anledningen till att namnen på socknarna på Öland återfinns där.

Skeppet utanför Aibolandmuseet i Haapsalu är tillägnat alla dem som tvingats lämna sina hem i Estland på grund av orostider och fly över havet 1944-2014.

Mohammad berättade om Pakri fyrs historia

Pakri fyrplats

Tony beskrev hur flyttfåglarna sträcker från Torhamn och Öland och vidare över Baltikum.

Lotta Stubb och Olesia tog oss på en promenad och berättade om de äldre delarna av Pärnu

Pärnu

Som brukligt på våra resor var vi på finmiddag kvällen innan hemfärd. Här med temat medeltid.

It-nationen Estland

 

Estland är ett av de länder i Europa där digitaliseringen och tillämpning av IT har hunnit längst. Här ser vi små robotar som levererar varor i Tallin.

Ilon Wiklands illustrationer till Karlsson på taket på flera språk.

Karlsson på takets hus

Flera aktiviteter för både barn och vuxna

Rummu Quarry

Under Sovjettiden fanns ett kalkbrott, Rummu Quarry. Det var i själva verket ett av flera fruktade fångläger där fångarna utnyttjades som arbetskraft. efter murens fall övergavs det. brottet vattenfylldes snabbare än förväntat. Det innebär att lägret finns kvar till stora delar intakt under vattenytan. Det är idag en badplats, som erbjuder säregna upplevelser både över och under ytan.

Rummu Quarry

En egendomlig känsla infinner sig på platsen som tidigare var ett fruktat fängelse, som numera är för avkoppling och rekreation

Lite ruffigt här och var

Flera av husen vi såg stämmer in på vad som på mäklarspråk brukar kallas ”en fastighet  med potential”. Den enkla anledningen är att det kan ha saknats pengar till att underhålla dem. Agrita gav oss den lite krångligare förklaringen:

1940 annekterade Sovjet de Baltiska länderna. Privat ägande var inte tillåtet, så hus och egendomar konfiskerades. Samtidigt deporterades människor kors och tvärs. Balter till övriga Sovjet och Ryssar till Baltikum. Under 1990-talet, efter murens fall, bedrevs ett stort arbete för att reda ut vilka som var de rättmätiga ägarna. Det var flera svåra aspekter som skulle tas hänsyn till. De som ägde egendomen innan konfiskationen söktes upp genom dokument, annonser och så vidare, för att bli erbjudna egendomen de ägde innan Sovjettiden. Men under Sovjettiden hade andra blivit inhysta i husen. Ofta var det barnfamiljer. Det kunde röra sig om flera generationer. Vilka hade då rätt att bo kvar? Flera överlät till de som bor där nu. Några hade flytt till exempelvis Sverige. Lars exemplifierade med släktingar till honom. De resonerade så att de ju en gång hade flytt landet, och var klara med det. I väntan på utredningar förföll husen. De som slutligen gjorde anspråk på dem hade kanske inte råd med någon omfattande renovering.

En fastighet med potential

Nytt möter gammalt i Tallin.

Lars Werner, som förutom ordförande i Litorinas styrelse även är honorärkonsul för Estland i södra Sverige, tillade att han som konsul ibland ställdes inför svårlösta. Det kunde handla om centralt belägna tomter i Tallin förfaller när övriga attraktiva tomter renoveras och bebyggs.

I bakgrunden ser vi byggnader från Sovjettiden som påminner om de svenska miljonprogramområdena.

Tallin

 

I Tallin besökte vi den Svenska ambassaden.

Ambassadpersonal tog emot oss och intressanta frågeställningar om Estlands relationer till Sverige diskuterades.

Rådhustorget i Tallin

Jesper och Ulf ledsagade oss i gamla stan i Tallin och berättade om bebyggelsen

”Här är vi nu, och här kommer vi att ha gemensam lunch” Gudrun ledsagade oss i Kalamaja.

På hemresedagens förmiddag ledsagade Gudrun oss genom den trendiga Stadsdelen Kalamaja i Tallin. Det är en av Europas hot spots.

Tiden på bussen utnyttjades till att kollegor informerade medresenärer om våra resmål och företeelser i Estland.

Text och bilder: Bosse

Kompletterande texter och bilder finns i vårt Facebookflöde

Ladda hem och skriv ut