Efter lärarassistent- utbildningen

Från Litorina till lärarhögskola

– en svensk folkhögskola i ett syrianskt perspektiv

Said Alhori Alhomsi har under 2020-2021 gått den ettåriga lärarassistentutbildningen på Litorina folkhögskola. Målet är att komma in på en svensk lärarhögskola.

Den 34 årige Said är uppvuxen i Damaskus i en öppen och vidsynt akademisk apotekarfamilj, där bägge föräldrarna är apotekare och driver eget apotek. Han har excellenta kunskaper i engelska och kandidatexamen i matematik och statistik från universitet i Damaskus. Målet är att komma in på lärarhögskola i Sverige och bli matematiklärare.

Said påstår att året på Litorina är ett av hans allra mest värdefulla år. Han har utvecklat ett nytt språk, svenska, parallellt med värdefull bildning, kunskap och nya vänskaper. Deltagarna, som kommer från Sverige och andra länder, ser ut som om de är en självklar del av Litorina. De ser glada ut, och man kan tydligt märka att de är nöjda med hur de deltar och inkluderar, säger Said.

Folkhögskolan i sig är en mycket intressant skolform konstaterar Said och fortsätter:

– Det som gör Litorina extra intressant för mig, med min syriska bakgrund, är Litorinas internationella profil – Östersjöprofilen – med fokus på länderna i Östersjöområdet: Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Belarus, Ukraina, Polen och Tyskland. Man ser även till Danmark, Island och Norge.

Said berättar att i lärarassistentutbidningen ingick en fördjupningsuppgift om Östersjöprofilen.

– Det finns en massa intressanta saker att säga om Östersjöprofilen, och jag tror att just den skiljer Litorina mest från andra folkhögskolor. Jag har, genom att studera Östersjöprofilen, förstått hur speciellt och starkt bandet mellan Sverige och dess grannländer och grannfolk är. Inte bara med länderna som har sin landgräns mot Östersjön utan även med Belarus och Ukraina som ingår i den s.k. expanderade profilen.

– Det är också imponerande, menar Said, att se tillbaka i historien och upptäcka de goda relationerna sen flera år. Till exempel de svenska delegationerna till Lettland, som hjälpte till att få demokrati och näringsliv på fötterna i Lettland efter landets självständighet i början av 90-talet. Och, det faktum att i Sverige bor ca 15.000 litauer (2018). Ett annat exempel är flera gemensamma värderingar vad gäller historia, hopp och framtidsvison ja, till och med släkt- och blodsband. Tydligt är att de baltiska länderna ser Sverige som en pålitlig och långsiktig partner, påstår Said.

Östersjöprofilen är Sveriges fönster till en stor del av Europa. Ansvariga för Litorina folkhögskola vill hålla detta fönster öppet och det görs på olika sätt, bland annat är Östersjöprofilen tydlig i Litorinas skolmiljö.

– När man är i skolan, känner man sig som på ett museum eller på en europisk festival; flaggor, bilder, konst, andra motiv och föremål som representerar Östersjöidentiteter finns överallt.

I det välsorterade Östersjöbiblioteket kan man läsa om länderna i Östersjöprofilen. Biblioteket har en varierande, välsorterad samling böcker i historia, geografi, politik, samhälle, skönlitteratur och kultur som deltagare och personal kan låna utan kostnad. Varje termin arrangerar Litorina föreläsningsserie med inbjudna föreläsare om olika ämnen relaterade till dessa länder.

– En annan och en ganska unik sak med Litorina är att deltagarna kan på sin kurs delta i reseplanering till ett land i Östersjöprofilen och sen resa dit med kursen, träffa nya människor, lära sig om det nya landets traditioner och bättre förstå Sveriges relationer med andra länder och samhällen. Synd bara att det inte kan göras i år på grund av pandemirestriktionerna, tycker Said.

– Sist men inte minst tycker jag att det är intresseväckande att en rektor för en svensk skola är en kvinna från ett av länderna i Östersjöprofilen, nämligen Lettland och Agrita Martinsone. Agrita styr Litorina folkhögskola på ett utmärkt sätt, hon bryr sig mycket om människor och hon vill skapa en skolmiljö som passar alla oavsett ursprung eller behov.

-Avslutningsvis uttrycker Said att han skulle önska att han som tack för vistelsen på något sätt kunde bistå som färdig svensk matematiklärare på Litorina i framtiden.

Intervju: Gudrun Gardarsdottir